Idag 21 januari är det Agnetadagen!
Själv heter jag Agneta som andranamn efter min faster Agneta. Fast hon kallades bara ”Faster” eftersom hon var vår pappas enda syster. Nej, jag har inte hamnat på ett sidospår, det leder faktiskt till Augusta. Det är mycket tack vare Faster som vi håller på med vårt Augustaprojekt.
På sin födelsedag 1945 fick vår farmor en bok av sin dotter, faster Agneta. Faster hade skrivit av hela Augustas dagbok på maskin och sedan bundit in den. Det var den boken som Sara och jag läste som tonåringar.
Faster var en kreativ själ. Hon sydde och gjorde applikationer, täljde ugglor av videgrenar och framför allt hade hon tid för alla sina syskonbarn. Hon var ogift och hade inga egna barn.
Istället hade hon sina beväringar på T1 i Linköping som hon både älskade och fnös åt. Faster var husmor och som kökschef fick hon alltså se till att alla unga soldater fick bra mat och inte längtade hem. Ja, Faster fnös åt mycket och var bra på att berätta historier, alltid med en cigarett mellan pek- och långfingret. Så minns jag henne, hon brukade luta sig mot de där fingrarna, som hon höll mot tinningen så att ögat drogs snett uppåt.
På somrarna på 60-talet i Sörmland brukade jag hämta hennes post och leverera till hennes stuga nere vid sjön. (Det var på den vinden jag tio år senare provade Augustas sidenklänning!)
Varje dag när jag kom med Fasters post, hade hon i en speciell liten låda på väggen lagt karameller till sin lilla postfröken.
När jag gick på Tillskärarakademin 1977 bestämde Faster att jag skulle få hennes gamla symaskin. Jag vet faktiskt inte, men den kanske hade varit min farmors symaskin. En Singer modell 66, svart med jugendblommor. Jag läser att modellen tillverkades redan 1901. Sedan dog faster året efter. Symaskinen kom hem till mig. Ett arv som alltid påminner mig om Faster och hennes textila intresse. Nu har jag ju avverkat ett antal moderna symaskiner efter denna vackra, som bara kan sy raksöm. Men jag har den kvar och den är utan tvekan den vackraste!
Idag på Agnetadagen planerar jag för mitt sömnadsår 2018. Och det blir fler historiska modeller till minne av kvinnorna i släkten, modeller som de skulle kunnat ha vid den tiden.
Blå kattunklänning (Anna, Augustas mamma 1850)
Rutig oblekt bomullsklänning med förkläde och huvudduk, för tjänstefolk (1850)
Rutig cremefärgad sidenklänning (Augusta 1854),
Roströd balklänning (Augustas dotter Gerda 1880),
Klänning med överklänning i broderad tyll (Eva, min farmor 1912)
Nej, det blev ingen klänning till minne av Faster, men hade det blivit någon hade den varit smaragdgrön, hennes älsklingsfärg.
Mina sidentyger som väntar…
Hej! Jag råkade just hamna på er sida och ville bara säga att Augustas resa är helt underbar. Det är kul och intressant att läsa om vad ni gjort och hur ni bevarat och gjort allt tillgängligt för kommande generationer. Ser fram emot att läsa mer om ert projekt! Hjärtliga hälsningar, Sara
Hej Sara, Va roligt att du uppskattar vårt lilla projekt! Tack för dina fina ord! Följ oss gärna på Facebook och Instagram också, där lägger vi upp mer bilder och diskussioner! Vänliga hälsningar Kerstin