27 juli 1847 föddes Augusta Söderholm på Stora Gålstad i Slaka församling i utkanten av Linköping. Endast en anteckning om födelsedagsfirande finns i hennes dagbok. Det är 1851. Augusta firar födelsedagen med att gå till nattvarden. Kanske ansågs födelsedagsfirande fortfarande lite syndigt, ”att fira den dag då man fötts till det av arvsynd belastade jordelivet”. (Intressant att detta citat använts flitigt på nätet, men ingen kan ange en källa!)
Namnsdagar var däremot helt acceptabelt att fira. Det var ju en hyllning till de helgon och martyrer, vilkas namn fanns i den g
amla kalendern. 27 juli, Sjusovaredagen, var faktiskt tillägnad sju martyrer som sov i 100 år enligt legenden. Jag återkommer till namnsdagsfirandet den 9 september, Augustadagen, enligt kalendern 1847.
Födelsedagskalas – en illusion
Men om vi nu roar oss med att måla upp ett kaffekalas i den vackra matsalen på Loddby, med utsikt över trädgården. Augusta var romantisk och hade säkert uppskattat att vi firade henne även profant.
Manglat linne på det långa bordet, en stor urna med renässansrosor från trädgården, plockade av husan på morgonen. Skira kaffekoppar kanske av Meissenporslin som Augusta inköpt under sin Tysklandsresa och slipade kristallglas. Karaffer med sött vin och lemonad för att svalka gästerna i den varma julidagen. Solstrålarna som letar sig in genom de öppna dörrarna mot trädgården. Mitt på bordet en födelsedagstårta.
Och se där, där har vi Leijdenfrost i ny rutig väst, och mamma Anna i grått siden. Nyss har droskan från Fullersta anlänt med Albert och Mina Schubert. Och här kommer nu dagens födelsedagsbarn, Augusta, klädd i ljusrosa sidenklänning in från det angränsande rummet, det med taffeln. Hon har precis sjungit och spelat O, ljuva sommarfläkt av Adolf Fredrik Lindblad, bygdens store tonsättare.
Tårta
Vilka tårtor åt man i mitten av 1800-talet? Det finns en berömd Runebergstårta som Johan Ludvig Runeberg ska ha ätit varje dag. Enligt de 1800-talsböcker jag läser talar man mer om att äta kakor, både småkakor såsom ingefärskakor och mjuka kakor. Ingefära och kardemumma verkar vara en vanlig kryddning. Annars är Mazarinkaka en gammal goding med rötterna i 1700-talet. Macaronger är också ett arv från samma tid. Vi kanske ska fylla kaffebordet med flera olika sorter, kanske sju.
Lyrik?
En liten dikt kanske Augusta skulle uppskattat att vi deklamerat. Jag väljer en vers ut Tegners Frithiof och Ingeborg.
”Den första blomma, våren födt,
det första smultron, som blef rödt,
det första ax, hvars guld blef moget,
dem bjöd han henne gladt och troget.”
Tegnér är Augustas favorit för tillfället.
”Jag har köpt mig Tegnérs samlade skrifter och jag har ett par dagar så svärmat med Frithiof o Ingeborg, med Axel och hans Ryska brud att jag fruktar jag till slut blir mjeltsjuk af att läsa ”om allt det sköna som ej finnes här. Med Tegnér lyftes man på fantasiens vingar upp i en bättre och skönare verld än denna, man andas der uppe på höjderna en renare luft, man lefver der med idel höga, ädla och ljusa gestalter som tala det skönaste mest klingande språk, man svärmar med honom så att man glömmer jorden.”
Men nu tog hon väl ändå i. Loddby som är så skönt och vackert och havsluften så frisk som sveper in från Bråviken.
Födelsedagspresenter var nog inte så vanliga än, men kanske hade någon av gästerna med sig en ny diktbok till Augusta, det skulle jag haft om jag bara varit med!
