I fotspåren på vår farmors mormor i mitten av 1800-talet
5 fantastiska år med Augustas resa
Den 15 november 2016 sjösatte vi Augustas resas webbsida. Två veckor senare fanns Augusta även på Facebook och Instagram.
Idag firar vi med Augustatårta och bubbel! Vi firar också med en ny logga. Den är en silhuett av oss. Saras originalfoto av Kerstin är ursprunget till silhuetten. Att klippa silhuetter var ju så populärt i mitten av 1800-talet.I november 2016 hade vi hållit på med våra efterforskningar i tre månader. Det var dags att presentera vad vi höll på med. Kanske kunde vi på det sättet komma i kontakt med folk som visste något om Augusta, hennes hembygd, hennes vänner och släktingar. Kanske hade någon en dagbok där Augusta fanns beskriven. Om vi hade en dagbok var det väl inte orimligt att det fanns andra dagböcker från mitten av 1800-talet.
Målet med vår digitala närvaro var att få reda på så mycket som möjligt om Augusta och hennes värld innan vi gav oss ut på Tysklandsresan i hennes fotspår sommaren 2017. Det första blogginlägget presenterade vår plan att återskapa Augustas tysklandsresa.
Vi planerade att publicera ett blogginlägg varje vecka, med lite olika ämnen. Vi visste ju inte vilka personer vi letade efter och vad de var intresserade av.
Vi satte därför även upp en engelsk hemsida, dels för att Sara bor i USA men även för att det kanske fanns folk utomlands som kunde tillföra kunskap till vårt Augustaprojekt. Sara gillade först inte att vi kalla det det ”projekt” eftersom det påminde henne om jobb och det här skulle ju vara något roligt vi gjorde på vår fritid. Men det blev faktiskt ett otroligt roligt projekt. Och att hantera det som ett projekt var praktiskt eftersom vi var tvungna att styra upp allt vi gjorde och hålla reda på aktiviteter, planer, kontakter och deadlines.
Första Instagrambilden var från besök på Nordiska muséet där vi tittade på klänningar.
Vi fick träff på många kunniga och trevliga personer
Fram till vår Göta Kanalresa i maj 2017 hade vi publicerat ett 40-tal blogginlägg. Antalet följare detta första halvår var mest vänner och bekanta. Men plötsligt gav vår närvaro på nätet resultat. Som vi hade hoppats, fanns det ytterligare en dagbok. Den hade skrivits av unge Erik Hjort, granne till Augusta. Och det var Pia Oredssson Tember, teaterdirektör i Åtvidaberg, som satte oss på spåret och kunde berätta allt om familjen Hjort på Krusenhof, Augustas allra bästa vänner.
Vi träffade sedan flera personer som hade tillgång till dagböcker och reseberättelser från samma tid. Nu började Saras och min bekantskapskrets växa. Släktforskare, historiker, textilexperter sällade sig till vårt nätverk av kunnande. Personer som hade kopplingar till Augustas vänner och skolkamrater hörde av sig. Och fortfarande fem år senare får vi roliga mail både från Sverige och från utlandet, folk som har hittat oss när de sökt på nätet efter begrepp som vi behandlat och berättat om i våra bloggar.
På den svenska bloggen finns idag 143 inlägg och på den engelska 134. Från början var det korta inlägg, idag är det långa berättelser som krävt mycket research. Vi delar dem på Facebook och har sedan länge förstått att dessa långa berättelser mest läses mest av folk som är lika nördiga som vi. De flesta av våra följare gillar bättre vackra klänningar i vackra miljöer. Och det är ju roligt det med! Även där ligger många timmars arbete med mönsterkonstruktion och sömnad.
Vi kan ju fråga oss om det är värt att publicera långa historier om så få läser dem. För oss är bloggandet ett sätt att stycka upp vår forskning i intressanta smådelar. Och varje gång man trycker på ”publicera” känner man sig nöjd, att se ett resultat. Alla dessa kapitel har vi nytta och glädje av i det stora pusslet om kvinnors liv i mitten av 1800-talet.
På Instagram har vi publicerat 772 inlägg, mest kläder. Denna bild på Sara är den mest gillade av alla våra inlägg.
Vi fortsätter våra resor
Alla som följt oss ett tag vet att vi reser när vi kan. Det har ju varit dåligt med det under senaste två åren. Men så fort pandemin tillåter oss att vara på samma ställe, kommer vi åter ta på oss klänningarna och ge oss ut på resor. Det finns många platser kvar att besöka. Och vi har under dessa år lärt oss mycket nytt som medfört att vi vill se vissa platser igen.
Vi fortsätter att skriva
Så länge vi har följare så fortsätter vi skriva blogginlägg! Eftersom vi nu har ett omfattande material, planerar vi även att ge ut en del av materialet i bokform. Boken ”Augustas resa” kom ju ut i mars 2020 och finns fortfarande att beställa för 220 SEK + porto. Skicka ett PM till Augustas resa så skickar vi boken.
Och vi fortsätter att sy…
Sömnaden är verkligen rolig. Numera kan vi inte gå förbi en secondhandaffär utan att titta igenom deras lager av hemtextil. Två gardiner räcker precis till en klänning i 1840-talsstil. Återbruk är ju inte något nytt. Även på Augustas tid tog man tillvara all textil och återanvände. När kläderna var helt utslitna vävde man trasmattor av dem. Det har vi kvar…. Men våra klänningar är ännu inte så slitna. Det krävs många fler resor innan vi slitit ut dem.
Tack!
Tack för att du följer oss! Det betyder mycket att få respons på det vi gör!
2 reaktioner till “5 fantastiska år med Augustas resa”
Eftersom jag själv släktforskar så blir det med lite avundsjuka jag läser er blogg. Önskar att jag hade en syster som var lika intresserad som jag och som kunde ge mig kraft och inspiration att tillsammans dyka djupare i vår släkthistoria. Men det är alltid lika kul att läsa era blogginlägg 🙂
Tack Eva för att du uppskattar vårt bloggande! Ja, det är jättekul att ha en syster att samarbeta med. Nu har det ju bara varit digitalt i två år, men vi hoppas att vi till sommaren ska kunna träffas igen!
Eftersom jag själv släktforskar så blir det med lite avundsjuka jag läser er blogg. Önskar att jag hade en syster som var lika intresserad som jag och som kunde ge mig kraft och inspiration att tillsammans dyka djupare i vår släkthistoria. Men det är alltid lika kul att läsa era blogginlägg 🙂
Tack Eva för att du uppskattar vårt bloggande! Ja, det är jättekul att ha en syster att samarbeta med. Nu har det ju bara varit digitalt i två år, men vi hoppas att vi till sommaren ska kunna träffas igen!