Fredrika Söderholm är en av de kvinnor i släkten Söderholm som ständigt verkar ha flyttat runt och bott hos andra släktingar. När jag letat efter andra personer i släkten Söderholm i olika socknar, nog har även Fredrika stått med på någon rad. Och så var det ryktet jag hört, att hon skilde sig. Det var ovanligt på denna tid, men var det verkligen riktigt, att hon skilde sig? Jag var tvungen att följa henne från vaggan till graven, genom alla kyrkböcker och bouppteckningar för att få ihop hennes liv till en egen berättelse, även om den är lite hoppig och inte säger så mycket om hennes tankar och känslor runt sittsäkert ganska olyckliga liv.
————————————————————————————-
Augustas faster Fredrika var yngst i syskonskaran.
Den 16 november 1783 såg det lilla flickebarnet dagens ljus för första gången, även om det inte blev speciellt ljust i slutet av november.
Barndomshemmet Stora Gålstad i Slaka
Fredrika var Pehr Söderholms och Stina Hammarstrands 8:e barn. Den här dagen i november samlades de sex syskonen runt vaggan på militärbostället Stora Gålstad i Slaka socken utanför Linköping . Gustaf, 13 år, var äldst och Lotta knappt 2 år var yngst. Jag undrar vad mamma Stina tänkte om sin lilla barnaskara? Hon önskade säkert att de sju skulle få vara friska och äta sig mätta. Hennes förstfödda dotter hade dött endast två månader gammal. Men resten av barnen var friska och starka.
Pojkarna skulle så småningom tränas till officerare och flickorna giftas bort, troligen med lämpliga officerare. Det var ju oftast så, att man höll sig till sitt eget ”skrå”. Livet som officershustru visste hon allt om. Maken Pehr var kvartersmästare och någon av pojkarna skulle ju kunna ”ta över” efter honom. 9-årige Johan Petter skulle komma göra det, om några år.
Hos föräldrarna på Värö södergård i Kärna
Tiden gick och snart försvann Gustaf in i armen. Därefter Carl Adam som skulle bli skrivare och så till sist Johan Petter. De skulle tidigt lära sig sina yrken. Gustaf och Johan Petter gick som tänkt i faderns fotspår och Johan Petter var bara 12 år när han började sin militära bana. De två äldsta systrarna gifte sig och flyttade till nya gårdar och blev husmödrar. Några år senare flyttade Fredrika och hennes föräldrar till Värö södergård i Kärna socken, då storebror Johan Petter tog över Stora Gåhlstad. Så gifte sig även systern Christina.
Hos systern i Uggletorp i Landeryd
Livet som gift i Gammalkil
Som nygifta flyttar paret in på gården Påtorp. Där tar de hand om en fosterdotter, 5-åriga Anna, dotter till pigan Anna Stina Jonsdotter på Mogesta i Östra Tollstad. Hon fick efternamnet Samuelsdotter. Det var ju vanligt att faderslösa barn fick efternamn efter sin fosterfar eller husbonde.
Frillesbo i Nykil
Året efter, 1827, flyttar Fredrika, Samuel och fosterdottern Anna till Frillesbo i Nykils socken som arrendatorer. 1829 var fosterdottern Anna 18 år och benämndes piga i kyrkboken när hon flyttade tillbaka till Gammalkil. Nu fanns tydligen ingenting som höll Fredrika kvar i äktenskapet med Samuel.
Efter fjorton års äktenskap ger sig Fredrika av.
Flyttar från maken till Ekeby
Hon får bo på militärbostället i Ekeby, den gård hennes bror Johan Petter skrivit kontrakt på, men ännu inte flyttat in i. Det blir Fredrikas tillflyktsort. Maken Samuel flyttar hem till mamma på Kapperstads säteri. Här insjuknar han och dör 1832.
Han kanske redan var sjuk när Fredrika gav sig iväg. Ingen skilsmässa finns registrerad och det underliga är att i bouppteckningen efter Samuel kan man läsa att han efterlämnat sin fru Fredrika, vilka makar ej bott tillsammans på 2 1/2 års tid och är för närvarande ej känt var hon bor och vistas. Sedan räknas arvingarna upp, hans moder änkefrun, hans två systrar samt en systerdotter. Men det blev inget arv till dessa kvinnor, bouppteckningen slutade med en skuld.
Sedan följer dock ett intressant tillägg till bouppteckningen. De fick tydligen tag i Fredrika, eller så var det hon själv som hörde talas om makens död och tog kontakt. Hon var ju fortfarande hans maka.
Som ytterligare tillägg till denna bouppteckning får undertecknad enka tillkännagiva att jag för att öka tillgångarna ej har något att uppgiva ej mer känner jag skulder.
Fredrika Skarin undertecknade den 20 maj 1832 i Skänninge, fem dagar efter bouppteckningen.
Nu är hon i alla fall änka och inte längre en förlupen hustru. Men 1832 flyttar hennes bror Johan Petters familj in på Ekeby och nu blir det trångt. Fredrika måste hitta något nytt ställe att bo på.
Hos släkten i Loddby, Kvillinge
På Loddby hos Johan Petters svärsom Gustav Lejdenfrost tar man emot henne. Han har nyligen blivt änkling och nu flyttar hon dit med sin brorsdotter som ska komma att bli Gustav Lejdenfrosts andra hustru.
1835 blir det fullt på Loddby också. Johan Petter Söderholm har dött och hans hustru och barn flyttar in hos Lejdenfrost. Dags för Fredrika att flytta igen. Men vart? Hon tänker sig nog att flytta till sin syster Lotta i Skänninge, men ändrar sig. Kan det bero på systerns alkoholmissbruk och att hon lever i misär?
Åter hos systern på Uggletorp
Istället flyttar hon till sin äldsta syster Brita Maria på Uggletorp igen. Det var 19 år sedan hon bodde här senast.
I 11 år blir hon kvar på Uggletorp. Båda systrarna är barnlösa. När Brita Maria dör 1846 måste Fredrika åter hitta ett nytt boende. Denna gång blir det Linköping. Fredrika är nu 63 år. Vi hör inget av henne förrän Augusta Söderholm skriver i sin dagbok:
Linköping
Måndagen d: 28 Junii 1852
Wi reste Hanna Sparre, Mina Tesdorf och jag den 20 Junii till Linköping för att se Hans Majestäts mottagning på Malmen.
Resan ner till Linköping var mycket treflig; Wi hade vackert väder, voro muntra till sinnes och sluppo vänta på hästar vid Gästgifvargårdarna. Om afton sedan vi anlänt till ort och ställe gingo vi på besök till Faster Scarin, som jag tror är sju gånger jämmerligare än hon förr varit, och derefter togo vi oss en sexa på Stadshuset.
9 april 1861 dör Fredrika i Linköping, 77 år gammal.
————————————————————————————-
Tack till Gammalkils hembygdsförening för en väldigt fin hemsida där jag kunde spåra Fredrika genom gårdsarkivet!
På hemsidan finns mer historia om gårdarna samt bilder.
Påtorp Här finns även en berättelse om Carl Jonas Love Almqvist som inspirerades av Påtorp.
Bilder:
Landskapsskiss av Östergötland av Prins Eugen
Vilhelm Hammershøi, Sovekammer, 1890
Häradsekonomiska kartan öven Gammalkil, Lantmäteriet
Utdrag ur bouppteckning Samuel Scharin, Riksarkivet
