De föddes båda i juli 1827, Augusta och Maja Stina. Deras mammor var lika gamla, de hade tre äldre syskon och bodde på samma gård, till en början. Men där slutar likheten.
Maja Stinas pappa Carl Petter Larsson flyttade med sin familj in på Stora Gåhlstad när Maja Stina var 3 år gammal. Augusta var född på Stora Gåhlstad. Vi vet inte om Augusta och Maja Stina lekte, de tillhörde ju helt skilda samhällsklasser. Augusta var officersdotter; Anna Stinas pappa var snickare. Men i den åldern spelade ju inte det någon roll, hoppas jag.
1831 flyttar Augustas familj till Ekeby socken. Snart kommer familjen Larsson efter. Duktiga arbetare var man ju mån om att ta med sig. På torpet Mellanberg (heter numera Bergdalen) som hörde till Officersbostället i Ekeby, flyttade nu Larssons in. Fadern Carl Petter, modern Stina Persdotter samt syskonen Lars 13 år, Carl 12 år och Fredrik 9 år. Maja Stina hade nu hunnit bli 5 år. Det var en bit mellan torpet uppe i skogen och officersbostället i kyrkbyn, så nu lekte de säkert inte längre. Kanske sågs de på kyrkbacken på söndagarna.
1832 gifter sig Augustas syster och flyttar med sin make Gustaf Lejdenfrost till den vackra gården Loddby mellan Åby och Norrköping. Lejdenfrost behöver gårdsfolk. Han annonserar även i tidningen efter dugligt folk. Så kommer det sig att familjen Larsson flyttar till Loddby 1833. Carl Petter som nu är 47 år, får arbete som fördräng på Loddby. Augusta bor under en tid på Loddby hos sin syster och kanske mötts småflickorna där igen.
Två år senare dör Augustas pappa. Augusta och hennes mamma lämnar Ekeby och flyttar in på Loddby hos systern Charlotte och hennes make Gustaf Lejdenfrost. Livet flyter på. I husförhörsboken noterar prästen att 10-åriga Maja Stina endast kan de första 6 budorden! Hon får bakläxa och ska kunna alla 10 Guds bud till nästa förhör. Augusta har ju guvernant och får en helt annan utbildning, men budorden måste även hon lära sig. Som 14-åring reser Augusta till Stockholm och bor inackorderad i flickpension i fyra år. Hon kommer tillbaka till Loddby sommaren 1845. Då har precis Maja Stinas pappa dött i inflammatorisk feber, 59 år gammal.
Jag läser bouppteckningen. Det är Augustas bror som upprättat den. Dödsboet efter snickaren Carl Petter Larsson Thor består av modern, de tre numera myndiga sönerna samt omyndiga Maja Stina som är 17 år.
Om fadern dött några månader senare, hade Maja Lisa fått ärva lika mycket som sina bröder. Lagen om arvsrätt ändrades i maj 1845.
Så står det i bouppteckningen att Augustas mamma tar sig an förmyndarskapet för henne. Och så ska det förbli ända till hon gifter sig fyra år senare med 26-årige fiskaren Per Axel Söderström på Kuddby gård.
Under dessa fyra år lever Augusta ett helt annat liv. Badresor till Västkusten, baler och societetsliv i Stockholm för att inte glömma den fantastiska resan i Tyskland sommaren 1847. Det enda flickorna nu har gemensamt är att de måste gifta sig för att bli försörjda! Och att de aldrig kommer bli myndiga!
Giftermål är inget Augusta ser fram emot, då kommer hon förlora sin ”beprisade” frihet som hon uttrycker det i dagboken. Maja Stina var nog tvärtom lycklig att få gifta sig med sin Per Axel och få ett tryggt liv som fiskarhustru.
Men inget kom att bli som de trodde.
Nyåret 1850 skriver Augusta i sin dagbok:
Det är med saknad jag ser det sista sandkornet af det stora timglas vi kalla år förrinna, ty det har för mig varit en lycklig tid, och hvem vet hvad det tillkommande kan innebära? Det är alltid på randen af evigheten man reflecterar öfver lifvet, och på samma sätt öfver tidskiften som, väl eller illa använda, ej mer kunna återfås, och då man kastar en blick tillbaka presenterar sig allt i en behaglig dager ehuru, då det var förhanden man fann idel besvärligheter att dragas med.
Julafton var en verklig vårdag, gården krattades och ingenting påminde om att vi befunno oss midt i vintern. Herr Lindgren åt Julgröten hos oss, och Julottan hörde vi en ledsam och långsam predikan af den gamle beskedlige Prosten.
Maja Stina och Per Axel var säkert också i julottan.
Dagen efter, 26 december drunknade Per Axel. På själva annandagen blev Maja Stina änka vid 23 års ålder. De hann få ett år tillsammans, men inga barn. Det står också i bouppteckningen att inga bröstarvingar finns, däremot en del bröder till den döde som ska vara med och dela på kakan. Som fiskare hade han en hel del prylar. Den unga änkan företräddes av bokhållaren Lindgren på Loddby, han som åt julgröt med Augusta. Men det fanns inte så mycket att bevaka för hennes del. I Norrköpings tidningar hittar jag en auktionsannons där boet ska försäljas. Där finns allt från båtar till sängkläder.
Maja Stina hittar jag sedan som inhyst på torpet Löten som hör till Loddby, men 1852 får hon tjänst på Krusenhof. Det var där Augustas bästa vänner, familjen Hjort, bodde fram till 1850. Nu ägdes gården av Sockerbruksdirektören van Leesen.
1856 gifter hon sig igen, med rättaren på Krusenhof, Karl Nilsson. Han blev också änkling 1850 och har 4 små barn. Samma år föder Maja Stina en liten son som dör efter ett par månader.
Nästa son, Gustav Adolf, föds tre år senare. Nu flyttar familjen till Säfsebo i Simonstorp där Karl blir rättare. Äntligen verkar allt bli som hon säkert ville, ett slitsamt men tryggt liv. Barnen växer upp och hennes egna son Gustav Adolf kommer efter militärtjänst att ta över som rättare på Säfsebo.
Vi gör ett hopp tillbaka till Maja Stinas mamma som blev änka 1845. Vad hände med henne?
Hon bodde kvar på Loddby i tio år. Samtidigt som Augustas mamma flyttade till Strängnäs för att ta hand om sitt barnbarn som blev moderlös 1855, flyttade änkan Stina till gården Högarne. Här står hon beskriven som oförmögen och fattighjon fram till 1864. Men i marginalen står det skrivet ”Lejdenfrost” och jag gissar att hon fick underhåll ur den stora donation till församlingens fattiga som Augustas svåger testamenterade 1857. Jag måste söka upp handlingar om hur dessa pengar fördelades. Jag vet att en stor del gick till byggnationen av en skola i Kvillinge. Men det verkar alltså som om fattiga trotjänare fick en slant. Jag ser även samma anteckning vid andra namn.
1864 dör Stina Persdotter, men inte där hon bor i Högarne. I dödsboken står att hon dör i Säfsebo, så hon fick sluta sina dagar hos sin dotter, omgiven av barnbarn.
Maja Stina och maken Karl bodde kvar på Säfsebo hela livet med sonen Gustav Adolf och hans familj. Karl dog 1891 och Maja Stina 28 december 1910, 83 år gammal. Hon behöll sin förste makes efternamn, Söderström, hela livet, trots att hon gifte om sig.
Augusta Söderholm blev bara 28 år. Hon som hade fått en så bra start i livet, fått utbilda sig och fått gifta sig med den hon älskade. Lungsoten tog ingen hänsyn till sånt.
Båda flickorna som en gång lekte på gårdsplanen på Stora Gåhlstad efterlämnade varsitt barn. Augustas Gerda, född 1854 i Strängnäs och Maja Stinas Gustav Adolf, född 1859 i Simonstorp.
Översta bilden:
Kilian Zoll, Liten blomsterplockerska, Norrköpings konstmuseum (Stals därifrån och har ännu inte återfunnits)
