Kategori: Gårdar och platser

100 år före IKEA

För en månad sedan läste jag bouppteckningen efter Augustas pappa, Johan Petter Söderholm. Här fanns detaljerade beskrivningar av alla rum och hur de var möblerade. I detalj kunde jag till exempel läsa vad som fanns i Stora förmaket 1835.
Vad gjorde Augustas mamma med alla möblerna när de lämnade Ekeby och flyttade in hos fabrikör Leijdenfrost? På Loddby, dit de flyttade, fanns ju redan ett möblerat hem. Kanske tog de med sig några möbler, så mycket som fick plats på en vagn.  Resten såldes förmodligen på auktion, dåtidens sätt att köpa möbler och husgeråd om man inte kunde tillverka dem själv eller beställa nytt från hantverkare. På auktionerna samlades alla, oavsett samhällsklass, när det gällde att köpa något man behövde. Och med industrialismens intåg i början av 1800-talet fick nya samhällsklasser råd att börja konsumera.
Det fanns ju inget IKEA att köra iväg till med häst o vagn för att köpa ett matbord, en visp eller en matta (eller ett nytt kök;)

Ärvda möbler

Självklart ärvde de flesta sitt bohag från föräldrarna. Och så har även Sara och jag gjort, i alla fall en del möbler. En tacksamhetens tanke går till vår pappa Pontus som på ärvda möblers baksida fäste lappar med möblernas historia.
Sara har ett spelbord som tillhörde Augustas man Adolf Nordwall när han studerade i Uppsala. Jag kan se honom framför mig, hur han spelar brädspel och dricker punsch med sina studiekamrater. När kvällen blir sen tar han fram papper, penna och bläckhorn och skriver till Augusta som sitter och väntar vid sitt fönster på Hantverkargatan. Spelbordet sålde han på auktion när han flyttade från Uppsala till sin nya bostad i Strängnäs på 1850-talet. Där flyttade sedan Augusta in när de var nygifta. Vår farfar lyckades 50 år senare köpa tillbaka spelbordet som då hamnat i Visby.

Möbler som hörde till gården

När vi besökte Loddby för ett par veckor sedan fick vi även titta in i flygeln där tiden stått stilla i decennier, ja kanske till och med 150 år. Förmodligen var det originalfärgen som syntes på stockväggarna. Där stod även gamla möbler som enligt vår trevliga värdinna Sanna, ”hör till gården”. Undrar just om de följt med gården från Leijdenfrosts tid?

Dagens självklarheter, morgondagens historia

Idag på väg till min nya arbetsplats på IKEA, undrar jag hur historien om 2000-talets möbler kommer se ut. Jag ska åtminstone sätta lappar på våra möbler när jag kommer hem. De ärvda har ju redan lappar, men de ”vanliga” IKEA-möblerna kommer säkert att betraktas som tidstypiska för 2010-talet om 150 år.
PS.
Det finns en auktionsfirma på nätet som heter Augusta Auctions. Den har ingenting med vår Augusta att göra, men där har jag hämtat mycket inspiration till våra 1850-talskläder. Det är Nordamerikas största auktionsfirma för historiska kläder! DS.

Med näsan i arkiven får jag det bekräftat – Augustas första tio år är ganska sorgliga

Senaste veckan har jag suttit med min digitala näsa djupt försjunken i Riksarkivet bland kyrkböcker, bouppteckningar och gamla kartor.

Efter mitt förra inlägg med brevet som Johan Petter Söderholm skrev hemma på Ekeby, blev jag så nyfiken på var familjen bodde och varför man flyttade dit från Stora Gålstad.
Efter mycket letande i olika församlingars anteckningar om in- respektive utflyttande kunde jag göra en kronologisk tabell över hur familjen Söderholm flyttade. Men mitt i allt detta gifter sig systrarna och så dör både de och pappa Johan Petter.  Det hela blev lite rörigt.
Men vi tar det från början
Denna vecka ska jag inte plåga er med mer än de första 10 åren av Augustas liv.
24 juli 1827 föds Augusta på Stora Gålstads kaptensboställe. Augusta döps i Slaka kyrka, en vacker rosa kyrka, som gjord i marsipan.
Ekeby, Boxholm

1829 går pappa Johan Petter Söderholm i pension efter 40 1/2 år i krigstjänst. Ett halvår innan undertecknade han ett 9-årigt hyreskontrakt för löjtnantsbostället Ekeby i Boxholm. Varför de lämnar ett militärboställe för ett annat, har jag inte hittat information om ännu. Kanske var det en mindre gård som man kunde få hyra som pensionär. De flyttar dock inte dit förrän i september 1832. Men varför tog det så lång tid att flytta?

Gården verkar idag helt ha försvunnit, men i en skrift från 1828 ”Widegrens Östgötaskildring” beskrivs den som ”Ekeby, 1 1/4 H. f. d. Cornetts-Boställe wid nämnde Comp. och Regem. med åker till 20 T:rs årl. uts. Äng till 70 Lass Hö, godt Mulbete, Skog och något Fiske.” Jag läser i bouppteckningen efter Johan Petter Söderholm  att på gården bland annat fanns 12 kor, 1 tjur, 23 får, 5 svin.
1,25 hektar alltså och bostället var knutet till Skänninge kompani vid Kungliga Östgöta Kavalleriregementet. Enligt noteringen i dödsboken ägnade sig pappa Söderholm nu helt åt jordbruket och kyrkan.

Var låg bostället i Ekeby?

Utdrag ur bouppteckningen efter Johan Petter Söderholm

I en annan skrift från 1760 hittar jag äntligen en geografisk plats för bostället: ”Ekby, Cornetts-Boställe till nyssnämnda Compagnie; ligger i Kyrko-Byn”  Det betyder ju att gården låg i anknytning till den lilla vackra Ekeby kyrka, som även den är som rosa marsipan! Och hur såg en sådan här gård ut, undrar jag. I bouppteckningen kan man ana en kontur. Varje rum är specificerat med vilka möbler som finns.  Blå sängkammaren, gula sängkammaren, röda förmaket, stora förmaket, förstugekammaren, drängkammaren. I mitt huvud börjar jag möblera… Blå sängkammaren med säng med omhängen och beslag av brons, toilettebord, soffa, litet bort, 6 stolar och en matta.

Visst är det fantastiskt att vi i Sverige kan ta fram sådana här uppgifter. Allt finns sparat i kyrkböcker och domstolsarkiv och ännu roligare att så mycket digitaliserats! Här sitter jag hemma vid min dator och kan resa i tiden.
Vad händer sedan?
Amalia Söderholm

1832 gifter sig Augustas syster Amalia med textilfabrikören i Norrköping, Gustaf Leijdenfrost. Hon är 24 år.

I mars 1833 flyttar Gustaf och Amalia in på Loddby.
Men sorgligt nog dör Amalia ett halvår senare i barnsbörd, inte helt ovanligt på den tiden.
Och nu verkar det som om systern Charlotta flyttar in på Loddby, trots att hon inte är gift. I mitt inlägg förra veckan, om det lilla brevet skrivet i september 1834 bodde Charlotta på Loddby. Även en faster ”enkefru Scharin” flyttar in på Loddby i novemberg 1833.
1835, 29 april, dör pappa Johan Petter Söderholm i Frieselfeber på Ekeby 59 år gammal. Han efterlämnar hustrun Anna, sonen August 18 år, dottern Charlotta 28 år och dottern Augusta 7 år.
Charlotta Söderholm

I augusti gifter sig Charlotta med Gustaf Leijdenfrost som nu blir svåger för andra gången.

I november 1835 flyttar familjen, enligt kyrkböckerna, från Ekeby till Gustaf Leijdenfrost på Loddby. (Men som sagt bodde väl redan Charlotta där då) Men August kommer inte förrän 1836, han har varit volontär enligt kyrkoboken.
27 juni 1837 dör även systern Charlotta, i influensafeber.
                      –  –  –
De första 10 åren i Augustas liv präglas alltså av sjukdomar, död och flyttlass. Men sedan börjar en tid som ser så mycket ljusare ut. Familjen Hjort flyttar in på granngodset Krusenhof och med dem får Augusta nya kulturella intressen; böcker, lyrik och skrivande.

Uppdatering juli 2019

Sommaren 2018 reste Sara och jag runt i Östergötland och stannade till i Ekeby. En så vackert belägen by vid Svartån som slingrade genom landskapet. Vi gick runt på kyrkogården och letade efter Johan Petter Söderholms grav, men den är säkert borta sedan många år.
Senare på hösten blev jag uppringd av en man som hade hittat min blogg på nätet. Han kunde bekräfta att det var ”Bostället” i Ekeby där Augusta bodde. Augustas föräldrar var nämligen grannar till Jacob Berzelius fostersyster, som även hon tidigare hade bott på bostället.
I juni 2019 var Sara och jag åter i Ekeby, denna gång var kyrkan öppen och vi var med på högmässan och kyrkkaffet efteråt.
Så här ser Bostället ut idag.
Translate »