Särö – kalldusch på modet 1841

För ett par veckor sedan berättade vi om en 10-årig pojkes resedagbok från 1841, som vi fått ta del av genom Niklas Krantz. Pojken hette Ernst Salomon och reste med sina föräldrar på Göta kanal till Göteborg. Sara har skrivit ett blogginlägg om familjen Salomon som även var på Gustafsbergsbaden 1845 tillsammans med Augusta.

Jag lovade att vi skulle publicera fortsättningen av Ernsts resedagbok, ett av resans huvudsakliga mål, badsejouren på Särö söder om Göteborg.

Av en händelse talade jag igår med vår vän Berzeliusexperten Jan Trofast angående Särö, då jag visste att Jacob Berzelius och hans hustru Elisabeth (Betty) tillbringat en sommar där. Vilket sammanträffande! I Jans bok ”Jacob Berzelius, Klarhet och sanning” finns ett helt kapitel om Berzelius badresa, och det är just sommaren 1841, precis samtidigt som unge Ernst är där! Man kan alltså läsa Berzelius brev som beskriver samma bad och evenemang. Han är vuxen och dessutom en berömd forskare och van att skriva.

Men vi börjar med unge Ernst Salomon, 10 år, som också är otroligt duktig på att skriva:

Ikring kl:10 kommo vi till Götheborg och funno denna stad rätt vacker. Ett stycke derifrån sågo vi Bohus fästning med sina torn Fars Hatt och Mors Mössa. När vi kommo fram så träffade vi Häradshöfding Krook, som hade hyrt 2 rum åt oss. På förmiddagen besågo vi Tyska Kyrkan och Brunnsinnrättningen. Om aftonen voro vi bjudne till Krookens på Thé och soupeé. Följande dagen så väntade vi Doctor Berg på förmiddagen, och som äfven infann sig. Med honom skickade vi bref till Jaquette jemte en liten halsduk som Mamma hade köpt. Derefter gingo Pappa och jag uppå Telegrafberget der vi besågo Masthugget, som är Götheborgs förstad. Derpå gingo vi till badhuset der vi sågo Marmorkarena och den vackra trädgården utanföre. Hvarefter vi gingo hem och rustade oss för afresan till Särö Badställe, som skedde kl:2. Vägen var ovanligt elak af det föregående regnet. Hela vägen var backig och det gick mycket långsamt, emedan vi hade erhållit ett par mycket små hästar, så att framkomsten ej skedde förän kl:7 ehuru vägen endast var 2½ mil. Den 1sta Promenad, som företogs var ned till Badhuset och uppå berget i sällskap med General Möllerhjelm och Hofmarskalken Ehrenström. Följande dagen begyntes baden. På eftermiddagen gingo vi och sågo oss vidare ikring, såsom framåt Munkekullen och Skogshyddan.

Juli d18 ~ Då kom hit från Götheborg 2 Ångfartyg benämda Carl och Götha Elf på det sednare voro äfven våra saker. Då de fleste voro bortreste med Ångfartygena mucicerades det i Matsalen. Ganska fult väder med storm, den dagen var ej rolig. Om aftonen var det som vanligt musik med sång på Societetsalen.

20. Charlotte för 1sta gången i bassinen, Hofm: bjöd på Gouter.
21. Fult väder tillställning för Br:Patr: Henström, som bortforo den 22 misslyckades på ängen, som var belägen ett stycke från Skogshyddan. Uppå en liten Bergskulle muciserades af 3 personer neml: Assessor Kramer, Mamsell Åkerman Lieutenant Blomstedt, som spelte på Giutarr, derefter dracks Herr och Fru Henströms skål, hvarefter dansades och till slut en allmän polska.
22. Tog Pappa för första gången Gräffenberger douche äfvensom Charlotte.
23. Då var jag för första gången ute och red med stora Sällskapet.
24. Då ankom fr: Götheborg Götha Elf med 70 passagerare, hvaribland Häradshöfding Krook med famille och en Mamsell Åman voro. Kyrkoherden Doctor Wallin hade äfven kommit dit med sin son en skolkamrat till mig och det var rätt roligt att träffa honom.
25. Var jag för första gången vid snäckstranden der jag plockade temligen vackra snäckor. Pappa försökte för första gången att taga Gräfenberger och Bassin-bad på samma dag.
26. Mycket Regn. Fru Möllerhjelm bjöd och den aftonen var det ganska roligt i anseende till de många lekarne, och derefter den myckna dans, som förehades intill Sena quällen.
27. Regn och blåst från hafvet, som gjorde att vattnet öfversteg spångarne till Bassinen. Vi sågo äfven ett slags Sjödjur, som kallades maneter ock som fanns i mängd.
28. Då bjöds till Kongsbacka marknad på 2 kärror i sällskap med Lifmedicus Retius med fru jag och Charlotte sutto tillsammans i ena kärran och vi körde turvis, så att jag körde åstad och Charlotte hem.
29. Då var det höbergning och jag åkte och lekte i höet hela dagen.
30. Regn. På aftonen roade fruntimerna sig med lectyr och herrarne med spel.

Augusti 1. Regn hela dagen. Fru Öfverstinnan Tuné bjöd på gouter.

2. Var det vackert hela dagen och då promenerade jag för andra gången till snäckstranden. Om aftonen var det musik och dans uppå Societetsalen, Brukspatron Burén bjöd.
3. Promenerade jag uppå berget hvarifrån jag räknade öfver 60 segel. På e:m: hade Ungherrarne bjudit på åkparti till Gustafsberg, som eges af en Prost i Vallda socken, som hette Ljungevall. Der dansades med musik af 3 musikanter fr. Götheborg. Åkpartiet utgjordes af 17 Kärror och 6 Vagnar. Emmellan danserna tracterades väldeligen och hvar och en af sallskapet erhöll en blomster-bouquette, att gifva åt den dam, som han kört före. Hemkomsten skedde ungefär kl:10. Om f:m: regnade det litet, men kort innan vi foro uppklarnade vädret för e:m:.
4. Då hade om natten ett ovanligt häftigt regn fallit, och som gjorde väglaget för den följande dagen rätt svårt. Efter slutad måltid bortforo Hofmarskalken Ehrenström och Öfv: Tuné med fru. Pappa bjöd på afskedskål, som bestod af 5 bouteiller Champagne. På aftonen gaf Daubert en vacker Concert, på hvilken hela sällskapet bjöds af Fru Frierinnan Hermelin tillsammans utgörande ikring en 60 personer.
5. Vackert väder. Om aftonen bjöds på Gouter af Frierinnan Berzelius, Fru Edholm och Grevinnan Virsén. Emellan danserna förevisades 6 Tableau vivant, som lyckades ganska väl. De voro följande. 1. Seine ur Lalla Rook. 2. Ljustycke efter Rembrandt. 3. Landtlig Concert efter Södermark. 4. Spådomseine efter Teniers. 5. Seine ur Piata af Vallter Scott. 6. Den helige Cecilia efter Carl Dolce. Den 6te med andlig sång bakom coulisserna.
6. Bjudet på bal af Lifmedicus Retius, Häradshöfding Vretman och Grosshanlande i Norrköping Philipson. Sällskapets antal var 70. Muciken från Götheborg mycken tractering. Mamma var ej med ty Charlotte var sjuk. På aftonen hade Herr Åkerman med marescaller och tjärtunnor låtit illuminera vägen, ifrån Societetshuset ända ned till bron med omkringliggande ställen.
7. Ångfartyget uteblef, så att General Möllerhjelms, Grefve Virséns, Frierinnan Berzelius, Fröken Poppius, Intendenten Lovén och Grefve Puke, med flera andra måste se till, att landvägen kunna komma till Götheborg. Klockan var 5, då de lemnade Särö med mycken saknad för de quarblifvande. Blodstörtning för Gr: Puke just vid afresan väckte mycket detagande för honom.
8. Regn. Charlotte började att finna sig bättre.
9. Mycket regn. Häradshöfding Vretman med fru och svägerska jemte Assessor Iggeström afreste kl:10.f:m:
10. Passerat e:m: vid Skogshyddan. Pappa mådde ej bra. Regn.
11. Regn och kallt. Om aftonen var det musik på Societetsalen.
12. Ankom Lagman Tauvon. Jacobsons reste.
13. Promenerades som vanligt. Ridt på morgonen regnigt.
14. Reste Herrskapet Jacobsons och Magnussons i Skogshyddan till Götheborg, hvarest de bodde. Om aftonen bjöd Pappa å Societetsalen i anseende till Hermelins bortfarande antalet var 35.
15. Då togs de sista baden och packades i anseende till att vi skulle fara onsdagen.
16. Promenerade jag åt Munkekullen och red äfven för sista gången.

Sommaren på Särö 1841Varför reste de till just Särö? Kanske var det för att badorten var ny. Anders Åkerman etablerade badorten 1839 och detta var alltså den tredje säsongen. Och sedan ett år tillbaka kunde man tillhandahålla Gräfenbergerdusch. Vad jag förstår är Särö det första stället i Sverige som har denna nymodighet. Nu var vädret sommaren 1841 blåsigt och kallt. Kalla bad och ”duschar” gjorde inte vistelsen angenämare. Men det omväxlande kalla och varma baden skulle vara bra för hälsan. Men kanske gick man till överdrift.

Jacob Berzelius skriver om sin hustru Betty den 19 juli:

”…Betty hvarken får bättre matlust eller hull, samt har svårt att återfå värmen efter baden. Sedan hon, efter at hafva på eftermiddagen i 14 dagar låtit öfverskölja sig med en grov kall dusch…”

Ja, även Ernst Salomons pappa ”tog” Gräfenbergerduschen.

Gräfenberg-duschens historia

Detta kan man läsa i Wikipedia:

Hydroterapi är ett metodiskt bruk av kallt vatten till sjukdomars behandlande, något som var mycket utbrett under 1800-talet.

Även liknande behandlingar förekommit långt tidigare, härstammade den sentida vattenbehandlingen från lantmannen Vincenz Priessnitz (1799-1851) i Bad Gräfenberg, österrikiska Schlesien. Han hade själv råkat ut för revbensbrott och började behandla sig själv genom att stämma sin bröstkorg hårt emot en stolsrygg och därigenom föra de brutna revbenen i deras naturliga läge, varefter han behandlade sig med kompresser med kallt vatten och därigenom tillfrisknade fullständigt. Hans förtroende till vattenbehandlingen växte, och han började med stor framgång behandla människor härmed. Likaledes lärde honom tillfälligheten att inse nyttan att efter svettningar behandla sig med kyligt vatten och att uppfinna såväl sittbad som sköljningsduscher o.s.v. Han blev för kvacksalveri åtalad av domstolarna 1829 och 1830, och först 1831 erhöll han rättighet att behandla sjuka vid Gräfenberg.

Hans metod bestod i användandet av kallt vatten som dryck i ganska avsevärda kvantiteter, bad, diet och kroppsrörelser. Han uppställde för sig en teori lika enkel och lättfattlig, som hans behandlingssätt var energiskt och konsekvent. Kroppen måste rensas från främmande sjukdomsämnen genom grundlig utsvettning. Doktor Lagberg, en av Priessnitz efterföljare, skildrar som ett exempel på badbehandlingen vid Gräfenberg denna på följande sätt: Först ett lavemang av kallt vatten, kl. 6 å 7 på morgonen ett ”fullbad”, efter 2-3 timmars förutgående inpackning; kl. 11 ett 15-20 minuters sittbad eller 5-8 minuters strömbad, som förnyas på aftonen; kl. 5 några minuter under en dusch samt behandling med s.k. neptunigördel, två eller tre gånger om dagen omlagda. Utom dessa badformer begagnades avrivningar, halvbad, duschar i strål- eller regnform, allt med förutgående uppvärmning genom kraftig promenad eller kroppsarbete, genom svettning i torra eller fuktiga inpackningar. Priessnitz fick många efterföljare, men själva kallvattenkuren undergick under tidens lopp många modifikationer.

Kallvattenkuranstalter har funnits i många länder. Mest känd är Sebastian Kneipp som under 1800-talets senare del bedrev omfattande vattenterapi i Bad Wörishofen i Bayern. I Sverige var det doktor Johan Olof Lagberg, ”den svenska vattenterapins fader”, som först, i Söderköping, införde denna kurmetod, 1842; sedermera följde år 1843 Augustenbad vid Bie, 1849 Södertälje, 1852 Sundsvall, 1859 Uppsala, 1865 Mösseberg, 1870 Skövde och 1878 Hjo.

De missade Särö i Wikipedia, fast Särö förmodligen var först med sin dusch redan 1840. Jag har lagt till det nu i Wikipedia! Och 11 alnar blir ungefär 7 meter, som att stå i ett vattenfall!

Berzelius ansåg att den unge badläkaren Åkerman inte blivit riktigt varm i kläderna och ordinerat en för tuff behandling. När livmedikus Gustaf Retzius anlände till Särö ändrade han badordningen. Nu blev det andra resultat och Betty och alla andra som varit missnöjda och velat resa hem, stannade kvar ytterligare några veckor.

Jacob Berzelius reste ifrån Särö till Stockholm i slutet av juli, men hans hustru Betty stannade alltså kvar på ännu ett par veckor. Tyvärr finns inte hennes brev med i boken. Men boken ger ändå en härlig beskrivning av det lekfulla livet på badorterna.

Men visst är det rörande att lille Ernst i sin berättelse beskriver att de är bjudna på supé med dans och charader hos Betty Berzelius! Ja, förresten verkar det som det var fest nästan varenda kväll i början av augusti. De familjer som nämns både i Ernsts reseberättelse och i Berzelius brev var nära vänner hemma i Stockholm: Edholm, Retzius, Poppius, Berzelius, Lovén och Virsén och säkert också Ernsts pappa, krigsrådet Carl Jacob Salomon.